Bra att veta om infektioner

Pontus Johansson, Barnläkare och Neonatolog (Specialist i vård av sjuka nyfödda) vid Lillugglans BVC i Göteborg berättar här om de vanligaste infektionerna hos barn, hur man bör tänka som förälder och vad man kan göra hemma själv innan man söker akut vård.

Små barn drabbas relativt ofta av infektioner. Under slutet av graviditeten förs stora mängder antikroppar över från modern till fostret. Dessa antikroppar utgör det kanske viktigaste försvaret mot infektioner under det första sex månaderna, men utgör inte ett hundraprocentigt skydd och om mamman inte själv har haft en viss infektion kan ju barnet inte heller ha några skyddande antikroppar mot just den infektionen.

Antikroppar överförda via bröstmjölk kan ge ett visst utökat skydd mot framförallt tarminfektioner. Det är dock inte så att barn som ammas inte kan infekteras.

Efter ungefär sex månader börjar mammans antikroppar ta slut och barnet måste bygga upp ett eget försvar mot infektioner. Det kan bara ske genom att barnet utsätts för virus och bakterier och utvecklar egna antikroppar.

Hur ofta barn har infektioner varierar men 8-12 luftvägsinfektion per år i åldern 6 mån - 3 år är fullständigt normalt. Då de flesta infektioner inträffar under en begränsad tid på året blir det ofta så, att den ena infektionen avlöser den andra. Detta kan ofta kännas väldigt jobbigt, stundtals hopplöst och man slits mellan arbetsgivare och barn.

Så länge det rör sig om förkylningar, snuva, hosta, magsjuka och öroninflammation och barnet i stort följer sin viktkurva (tillfälliga viktminskningar efter t.ex magsjuka förekommer) så är det nästan aldrig fråga om något fel på barnets immunförsvar. Kämpa på, så småningom mognar barnets immunförsvar och det kommer inte att vara sjukt lika ofta.

Bakterier, virus och antibiotika

De flesta luftvägsinfektioner (>90%) orsakas av små organismer som kallas virus, vilka man i de flesta fall inte kan behandla med antibiotika. Avseende de till storlek större bakterierna, är det något som finns normalt i och på oss människor. Man brukar säga, att det finns snälla bakterier och bakterier som gör oss sjuka. Barn bär på många olika bakterier av båda sorter utan att för den skull alltid bli sjuka av dem och blir de det, läker de inte sällan ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar.

Bakterier kan behandlas med det vi kallar antibiotika (från grekiskans ”mot liv”), där penicillin är en sorts antibiotika. Det finns många olika sorter. I Sverige och många andra länder har man blivit bättre på att vara återhållsam med antibiotika då det redan nu blivit problem med s.k. resistens, vilket innebär att vissa bakterier blivit motståndskraftiga och antibiotika hjälper inte. Vi vill inte hamna i ett läge, där vi inte har medicin mot vanliga infektioner som då kan bli väldigt farliga. Infektioner som man innan antibiotikans tid dog av.

Förkylning

Orsak: Det finns minst 200 olika sorters förkylningsvirus som kan drabba oss. Med detta i minne kan vi förstå, att den ena förkylningen kan avlösa den andra och man upplever att barnet är mer eller mindre ständigt sjukt under den period de flesta förkylningar härjar.

Symtom: Rinnande näsa, ofta klar snuva i början som sedan blir mer gulgrön mot slutet av förkylningen. Den gulgröna färgen innebär inte, att barnet måste vara sjukt av bakterier, mer smittsamt eller sjukt. Hur många gånger har vi inte mötts av jättepigga, skrattande barn med en stor ”snorsträng” under näsan!

Smitta: Förkylningar smittar via s.k. droppsmitta (hosta, nysningar) eller direktkontakt. Det viktigaste här är hygienen, d.v.s. att man försöker minska på spridningen genom att nysa, hosta i armvecket och tvätta händerna vid kontakt.

Åtgärd:

Håll barnet hemma och vila om det är påverkat och inte orkar som vanligt.
Ge koksalt i näsan vid mycket sekret. Därtill ev. avsvällande nässpray.
Febernedsättande om barnet är påverkat.
Högläge, hos barn i spjälsäng kan man pallra upp sängbenen vid huvudändan.

Hosta

Orsak: Hosta är en reflex som kroppen använder för att ”göra sig av med” något som inte skall vara hos oss. Beror oftast på virusinfektioner. Ibland kan långvarig hosta nattetid hos barn vara tecken på astma, ofta infektionsrelaterad.

Åtgärd: Hostmedicin har tveksam effekt hos barn. Ofta kan det kännas lindrande, men inte sällan kan vanlig dryck, kanske lite varm saft ha väl så god effekt och det ”löser” lite av slemmet. Ibland kommer man förstås till en punkt där hostan blir väldigt jobbig och långdragen, ingen får sova i familjen och man vill pröva någon medicin. Hos små barn handlar det ofta om att de behöver inhalera, d.v.s. andas in medicin.

När skall jag söka sjukvård?

Om barnet har påtagliga andningsbesvär såsom snabb andning, man ser hur barnet kämpar och stånkar. Om det piper i andningen.
Hög feber.
Är slö, ”ej sig själv”
Äter/dricker väldigt lite
Hostat länge, flera veckor

Öroninflammation

Orsak: Oftast bakterier och i samband med förkylning. Slemhinnor svullnar och bakterier kan lättare ”få fäste” att börja trivas och växa. Trumhinnan blir röd, ibland buktande och var kan samlas bakom.

Symtom: Barnen är och har oftast varit förkylda några dagar, feber, ont från ett eller båda öronen. Ibland upplever man som förälder, att det ömmar om man försiktigt trycker invid örat. Om trumhinnan buktar och det finns var bakom kan den ibland spricka. Man brukar då ibland se en gulvitaktig vätska på kudden och barnet upplever hur det plötsligt gör mindre ont då trycket minskar.

Åtgärd: De flesta öroninflammationer läker utan antibiotika. Hos mindre barn < 2år är man lite mer frikostig med detta. Vad du kan göra hemma:

Högläge, trycker i örat minskar något.
Nässpray, svullnaden minskar.
Febernedsättande
Kontakta din vårdcentral dagen efter så att man får titta och se hur öronen ser ut.

Feber

Orsak: Beror oftast på en virusinfektion. Barn kan också bli varma av att ha varit aktiva eller vara för varm klädda. Feber är ett tecken på att immunförsvaret börjat jobba på att ta hand om det sjuka och behöver i sig inte betyda att barnet är särskilt sjukt. Någon exakt temperatur kan man inte säga, men någonstans kring 38-38,5°C kan räknas som feber. Det viktigaste är här åter igen hur barnet egentligen mår.

Symtom: Barn kan vara ganska opåverkade trots feber, men kan också vara påtagligt påverkade; trötta,slöa, äter och dricker dåligt. Det är vid det sistnämnda läget man bör överväga behandling. Barn kan ibland ha feber 4-5 dagar utan andra symptom.

Åtgärder:

Svalt i rummet och lite kläder.
Badda med en sval, fuktad handduk
Ge mycket att dricka, vatten eller vad barnet vill ha såsom saft, isglass etc.
Ge febernedsättande. I första hand Paracetamol. Eventuellt kan man pröva Ipren eller Brufen om det förstnämnda inte fungerar.

När skall jag kontakta sjukvård ?

Vid långdragen feber > 4-5 dagar utan tydliga symptom
Vid oklar feber hos små barn < 3 månader.
Vid påtaglig allmänpåverkan

Pontus Johansson, Barnläkare och Neonatolog (Specialist i vård av sjuka nyfödda) vid Lillugglans BVC i Göteborg. Klicka på bilden för att komma till Lillugglans BVC.